man har aldrig tråkigt med Bond

Sedan Bond som 3-årig vilding stormade i mitt liv augusti 2009 så kunde helt enkelt allt hända. Han är en glad busig hund och då händer det saker. Nu är han 11 1/2 , har blivit lugnare men det händer fortfarande de mest konstiga saker. Som igår. På vägen hem från stallet skulle han som vanligt ta i kopplet, ha lite dragkamp och leka lite. Jag släppte kopplet, han sprang iväg, kom tillbaka och så hade han trasslat in ett bakben i kopplet. Trodde jag. Det släppte inte, och jag upptäckte då att kopplets karbinhake satt fast mellan trampdynorna! Hur fick han till det??? Troligen fanns det lite snö där så det frös fast också, men det satt verkligen som berget. Han fick ligga ner, jag försökte värma tassen och förstå mig på hur det egentligen satt fast. Försökte behålla lugnet när han reste sig och var upprörd, och till sist fick jag faktiskt av karbinhaken från tassen. Inget blod, ingen hälta. Bara en glad nöjd hund som studsade iväg. Mot nya äventyr förstås, alltid redo för bus.